Det här är ett rätt vanligt scenario i min värld.

Jag sitter i en diskussion med några företagsledare. För att beskriva vissa fenomen inom företaget kan jag säga saker som att de ”har problem med den interna friktionen”.

I gruppen finns det då alltid en person som slår ut med händerna och säger: ”Vadå intern friktion?” med ett tonfall som antyder: ”Det var det fräckaste! Komma här och påstå att alla som sliter hos oss inte är varandras bästisar precis hela tiden.”

Personen som slår ut med händerna brukar befinna sig i det tillstånd jag kallar förnekelse. Det är när du står på ett öppet fält, blir blöt uppifrån och påstår att det inte regnar.

Tyvärr verkar många organisationer ha vant sig vid att ha så stark intern friktion att det är omöjligt att föreställa sig en enda dag utan motsättningar eller konflikter.

Ett sandpapper över hjärnan

Jag är säker på att du förstår ordet friktion. Om du gör det förstår du också vad det innebär att ett företag har problem med sin interna friktion.

Alla vet hur intern friktion känns. Du har upplevt den på både det ena och andra sättet. Ibland starkare, andra gånger svagare. Förhoppningsvis utsätts du inte för den varje dag, men antagligen sker det alldeles för ofta.

Är du osäker på om du har upplevt friktionen? Leta då efter det här: Det ska kännas som om någon drar ett sandpapper över hjärnan på dig.

Den interna friktionen är en av de största bromsklossarna som hindrar organisationer från att utvecklas. I vissa organisationer är friktionen ibland så hög att gnisslet och stridigheterna slår ut allt annat. Om du har riktig otur jobbar du på ett företag där det gnisslar dygnet runt.

I praktiken är den interna friktionen en kombination av bristande samarbete, bristande ansvarstagande och bristande fokus på de gemensamma målen. Vad det betyder är att de anställda har olika uppfattningar om det bästa sättet att göra jobbet på. De tycker också olika om hur man bör bete sig i förhållande till de närmaste kollegorna, de andra avdelningarna och organisationen som helhet.

Gnissel dödar, rätt friktion utvecklar

”Men det krävs ju lite gnissel ibland för att en organisation ska fungera”, sa en ledare.

Möjligtvis kan det vara så. Men för mig är det en enorm skillnad mellan gnissel och intern friktion.

Gnissel är det ljud som uppstår när någonting snart går sönder eller redan är trasigt. Gnissel är vasst och skärande. Ett oljud du vill rymma från.

Intern friktion däremot, den behövs – på rätt nivå. Med rätt nivå av motstånd får du nämligen traktion. Nu verkar inte traktion vara ett svenskt ord, men som schweizare bryr jag mig inte särskilt mycket om det, för du förstår även här vad jag menar.

Traktion är den typ av friktion jag älskar. Det är förmågan att få fäste och skapa framåtrörelse. Lagom nivå av friktion ger dig ett perfekt grepp. Ju mer vridmoment du har i en organisation, desto mer traktion behövs.

För mig är intern traktion – alltså traktionen, fästet mot underlaget – det som möjliggör ett målinriktat samarbete. Att ha traktion inom en organisation betyder är att alla hjälps åt för att skapa den där framåtrörelsen. Alla är med och undersöker aktivt vad de kan bidra med. Alla greppar tag i det som behöver göras.

Se till att säkra traktionen

Om du hittar rätt nivå av friktion får du en traktion som lever fullt ut och har ett helt galet vridmoment. Om friktionen däremot blir övermäktig får du bara konflikter och ingen rörelse alls. Och om friktionen försvinner helt sladdar alla medarbetare omkring i sin egen lilla bana och gör vad de vill.

Min uppgift har alltid varit att känna av friktionsnivån i de arbetsgrupper och organisationer jag jobbar med. Om det blir för mycket eller för lite friktion måste det åtgärdas – omedelbart. Allt för att hålla oss i en optimal traktion.

Som ledare är det här också en av dina viktigaste uppgifter, alltså att se till att organisationen har ett perfekt fäste. Åtminstone om du är det minsta intresserad av att skapa en bättre vardag för dina medarbetare och en mer välmående, effektiv organisation.