Under en alltför kort tid hade jag nöjet att jobba med Owen Wilson. Inte skådisen, utan it-visionären. Du lär inte känna honom, för han är ingen kändis. Owen var en dröm att jobba med, för han drev sina idéer benhårt. Jag var hans chef under tre år han var it-ansvarig för Inter Ikea Systems B.V. – alltså Ikeas franchisegivare.
Owen öppnade Ikeas första onlinebutik, men den liknade inte alls Ikeas webbutik där du handlar idag. Egentligen var det inte ens en butik som Owen öppnade. Snarare byggde han ett fullskaligt varuhus som du kunde vandra omkring i – såklart i den då populära artificiella världen Second Life.
Självklart bad han mig om tillåtelse innan han gjorde det, för han var radikalt transparent. Eftersom det bara var ett experiment sa jag okej.
Däremot sa jag nej många andra gånger. Som när han föreslog att vi skulle skicka en Ikea-delegation till Eurovision Song Contest-finalen i Aten 2006. Han tyckte att kollegorna skulle stå i arenan och veva med Ikea-flaggor och därmed skapa reklam för oss, i utbyte mot betald resa och boende.
Jag sa nej – och Owen åkte dit ändå, med egna pengar. Jag kan inte minnas att jag såg någon Owen- eller Ikea-flagga i publiken, men jag kommer ihåg att Lordi vann med låten Hard Rock Hallelujah och att it-avdelningen de kommande veckorna loopade den på hög volym.
Owen brann för radikal transparens. Han hade lärt sig konceptet under en anställning på ett bolag i England. På det företaget innebar radikal transparens att alla skulle kunna säga allt till alla. Det fanns inga hemligheter när det gällde företaget, däremot var privatlivet tabu. All information var tillgänglig för alla. ALL INFORMATION! Även lönerna i den röda pärmen på chefens rum.
”Radikal transparens skapade ett lättarbetat företag”, sa Owen, ”för du behövde inte fundera över vad som var på gång. Alla kunde veta allt hela tiden, om de ville. Därför blev det enklare att samarbeta.”
Sedan dess har jag jobbat med radikal transparens, så långt det bara går. All digital information – med väldigt få undantag, som dokument som berör personlig integritet eller kunddata – tycker jag ska vara tillgänglig för alla.
Men varför stanna där?
- På Cowrkr förväntar vi oss, och uppmuntrar varandra till, radikal transparens när det gäller jobbet.
- Om något stör dig – säg det, eller håll käften, rent ut sagt.
- Om du känner att någon gjort ett bra jobb, se till att säga det – varje gång. Säg det högt, helst inför alla. Se till att lyfta och berömma saker som kan föra oss framåt, som människor och organisation.
- Informera hellre för mycket än för lite. Respektera samtidigt andras tid och mottaglighet.
För nya kollegor kan det vara konstigt till en början. Rent intellektuellt är det rätt enkelt att förstå konceptet, men det är svårare att göra. Som med mycket annat är det faktiskt en färdighet, vilket är perfekt, för färdigheter kan du öva och bli bättre på.
Radikal transparans är här för att stanna. Jag önskar att fler skulle inse det.