Att skapa förändringar är på samma gång svårt och enkelt. Det svåraste är egentligen att erkänna hur svårt det är. Det lätta är att lyssna till vad varje människa och arbetsgrupp behöver – och sedan ge dem det. Om och om och om och om igen.
Nivå 1: Individen
Att få andra människor att ändra sina beteenden är inte enkelt. Många lyckas ju inte ens ändra sitt eget, och det borde väl vara betydligt lättare. Visst kan du förändra andra under tvång och hot, men svårighetsgraden ökar om din ambition är att förändringen ska ske inifrån personen – av egen vilja och insikt – och att förändringen ska vara permanent.
Sådant håller psykologer på med. Riktiga sådana. Och så vi, hobbypsykologerna. Och såklart alla coacher där ute.
Nivå 2: Gruppen
Att förändra en grupps beteende är nästa svårighetsnivå, för där kommer betydligt fler faktorer in som måste bemästras. Till att börja har du individerna i sig att ta hänsyn till. Sedan kommer det att hända saker när du sätter samman människor i en grupp. Därför kräver varje grupp ett helt eget upplägg, tempo och innehåll för att en förändring ska lyckas. Jobbigt värre.
Sådant håller också psykologer på med, men mest av allt är det organisationskonsulter och coacher som fokuserar på detta. Dagarna i ända fylls kursgårdar och konferensrum av grupputvecklingar och teambuilding. Det stökas och pratas inne i de djupaste av skogar, som är fyllda av lika många konflikter och känslor som träd.
Det är klart att det går att förändra grupper så här, även om det tar enormt mycket fokus, kraft och framför allt arbetstid.
Nivå 3: Organisationen
Sedan har vi det omöjliga. Eller det som ses som omöjligt av många. Att förändra en hel organisations beteende, på riktigt.
Trots det läggs det högar av pengar på utbildningar, inspirationsföreläsningar och kickoffer i alla möjliga färger och former för att komma en bit på vägen. Men att utbilda, inspirera eller sparka någon till förändring funkar inte. Det vet alla.
Att ge dig på en förändringsprocess för en hel organisation med det uttalade löftet – alltså en garanti – att lyckas kräver att du är ”fucking fearless”, som Oatly skulle ha sagt.
Varför då, kanske du undrar. Tack för frågan, här är svaret.
Det kräver att du vågar ge dig på att skapa ett program som utgår från varje enskild individ. Ett program som tar höjd för att alla grupper kräver ett helt unikt innehåll. Och såklart anpassar du programmet fullt ut till just den här organisationen, för att ha rätt förutsättningar redan från början.
När du har fixat det ser du till att alla chefer får ett kontinuerligt och personligt stöd. Och då menar vi inte att du coachar dem, utan tränar upp cheferna till att bli självgående experter så de kan driva vidare programmet på egen hand när du är färdig.
Tänk på att programmet inte får ta tid ur de anställdas redan fulla vardag, för då lär det börja gruffas på alla nivåer.
Just det. Vi höll på att glömma en av de viktigaste bitarna. Programmet får heller inte kosta skjortan, utan investeringen ska kunna räknas hem inom ett år. Det här kräver givetvis att hela programmet är mätbart – i kronor och ören. Hur skulle det annars gå att räkna på det?
Om du missade de viktiga orden kommer de här igen. Varje. Alla. Unika. Kontinuerligt. Träna. Lite tid. Inga onödiga kostnader. Investering betald på ett år. Maximal mätbarhet. Kronor och ören.
Så vad vill vi ha sagt?
Det är många som lovar, men ingen som fullt ut anpassar och mäter. One size does not fit all. Trots det fortsätter många att påstå att deras hammare klarar av att slå ner alla hinder.
Den enda långsiktiga effekten av att sälja saker som inte fungerar är att det egna bankkontot växer. Det är faktiskt bara där det går att mäta effekten.
Om du på riktigt vill förändra en organisation finns det bara ett sätt att göra det på. Det är att förstå vad varje människa och varje arbetsgrupp behöver, och sedan ge dem det. Det är inte svårare än så.
