När Christofer Columbus och hans besättning lättade ankar år 1492 för att hitta en ny väg mot Indien var det inte för äventyrets skull. De gjorde det för att de inte hade något val. Efter att Konstantinopel föll satte Osmanerna upp tullar på den viktiga sidenvägen, vilket tvingade européerna att hitta nya, effektivare vägar till Indien.
Effektivitet är ingen ny uppfinning. Sedan urminnestider har människan effektiviserat allt hon kommit över. Initialt för att spara energi och överleva, senare för att hitta nya handelsvägar. Nuförtiden gör vi det för att utveckla världen vi lever i. Vi effektiviserar varje timme av varje dag, i det lilla och i det stora.
Men det finns ett område där utvecklingen i stort sett har stått stilla. Ett territorium vi knappt har vågat peta på. Snarare har vi aktivt undvikit att ta tag i det. Anledningen kan vara att många ser området som ett av de svåraste att effektivisera.
Medarbetares potential är märkligt nog outnyttjad
Det sista området jag pratar om är såklart människor. Främst de människor som till vardags är medarbetare i våra organisationer.
Kanske undviker vi att effektivisera dem för att det är riktigt svårt. För att det tar tid. För att människor är människor, med allt vad det innebär i form av stökighet och oförutsägbarhet. De drivs av egna agendor. Beter sig på ett sätt när ingen ser dem och lite annorlunda när de är del av arbetsgruppen.
Kanske undviker vi att utveckla människor för att vi har misslyckats tidigare. För att vi är rädda att misslyckas igen. Eller för att vi helt enkelt inte vet var vi ska börja.
Vi tycker att den här optimeringen är så svår och jobbig att vi hellre ersätter medarbetare. Vi omplacerar och sparkar hellre människor än att försöka effektivisera dem. För om vi blir av med en medarbetare och måste anställa en ny kan vi alltid hoppas på att nästa person på något magiskt vis ska fungera bättre redan från start, så vi slipper effektivisera den.
Ja, det är svårt att effektivisera människor. Det tar tid att få dem att utvecklas, särskilt i grupp, eftersom varje människa och arbetsgrupp är unik och kräver sin egen lösning. Du, jag och alla andra vi känner motiveras av olika saker och behöver träna på olika färdigheter för att utvecklas, så givetvis måste effektiviseringen ta hänsyn till det.
Gör det ändå, säger jag. Oavsett hur svårt och jobbigt det blir. Visa att du bry dig om medarbetarna du redan har. Varför då? För att de är den sista stora, onyttjade effektivitetspotentialen.
Sambandet lustfyllda arbetsplatser och lönsamhet
Det finns otaliga studier som visar att ett ökat engagemang kan öka effektiviteten i en organisation med 50 procent eller mer. Jag vet inte om du kände till siffran sedan tidigare. Oavsett vilket så har jag en fråga till dig. Tror du att sambandet mellan engagemang och effektivitet gäller även din organisation? Alltså att det är möjligt att effektiviteten skulle kunna skjuta i höjden om medarbetarna bara brydde sig lite mer om jobbet, varandra och arbetsplatsen.
Jag tror det. Nej, jag är helt säker på det, och då känner jag varken till dig eller ditt företag.
Jag tror på siffran eftersom jag har upplevt sambandet själv. I tjugo år hade jag glädjen att få jobba i en organisation som skapade en organisatorisk kärneffektivitet som andra bara kunde drömma om, nämligen Ikea.
Det var verkligen en glädje att få jobba där och när jag tittar tillbaka förstår jag varför det var så kul och hur vi kunde vara så lönsamma.
Arbetsglädje är det magiska ordet som besvarar frågan om hur du kan få en högre organisatorisk kärneffektivitet. Det är med hjälp av arbetsglädje du kan få ut mer av investeringen du redan har gjort.
Tänk dig, arbetsplatser dit människor längtar. Lustfyllda arbetsplatser! Vilken knasig idé.
Tyvärr finns det alldeles för få lustfyllda arbetsplatser. Alltså företag som låter medarbetarna utvecklas och frodas. Företag som ser till att alla får jobba med kollegor de trivs med, genom att det exempelvis avsätts tid och kraft för att optimera samarbetet inom arbetsgruppen.
Om du ska fokusera din insats på någonting, välj då arbetsgruppen. Det är nämligen där som kampen om lusten och glädjen avgörs. För att en arbetsplats ska kunna bli lustfylld måste samarbetet i det lilla – i arbetsgruppen – bli effektivt.
Träning bygger arbetsglädje
Såklart kan det verka lätt för mig att stå här och säga vad du ska göra, men jag har varit i liknande situationer som du otaliga gånger i livet. Jag vet hur svårt jag tyckte att det var att få till ett bättre samarbete i de team jag ansvarade för. Jag minns även hur jag har duckat för att ta det där ansvaret fler gånger än vad jag kan räkna till.
Så om du har kommit så långt att du trots allt vill försöka dig på att effektivisera dina anställda, var ska du börja?
Väldigt förenklat så blir en arbetsgrupp effektiv när alla i gruppen visar rätt inställning och beteenden. Ordet rätt här behöver inte nödvändigtvis vara en värdering av vad som är bra eller dåligt, utan det summerar snarare den inställning och de beteenden som leder er framåt mot effektivitet och arbetsglädje.
Det som är bra med beteenden är att de går att träna på. Om du vill bli bättre på att lyssna till andra människors perspektiv kan du träna på det. Om du vill bli bättre på att samarbeta med andra kan du träna på att samarbeta. Och om du vill bli en bättre chef hjälper det inte att gå världens alla ledarskapsutbildningar, för du måste faktiskt träna på att vara chef – på riktigt, i skarpa situationer som betyder något.
Såklart tar det tid att förändra beteenden genom träning, men jag lovar att det tar ännu längre tid att förändra beteenden genom att undvika att träna på dem.
Ja, det är ett långsiktigt arbete att träna och utveckla människor. Och nej, det kommer aldrig att ta slut, för det finns alltid nya medarbetare, nya arbetsgrupper och nya beteenden att ta dig an.
Om du är intresserad av att ta dig an den här utmaningen vet jag inte, men jag hoppas det. För medarbetarna är utan tvekan den sista stora, onyttjade effektivitetspotentialen.
